Detta är en härligt saltig tångtoast med smak av havet. Perfekt som förrät vid midsommarfirandet.

Om du vill att smörgåsarna ska vara veganska, använd äggfri majonäs och vegansk yoghurt. Ta också en titt på ingredienslistan för brödet för att säkerställa att det inte innehåller ägg, mjölk eller dylikt.

Ingredienser (4 smörgåsar)

• 100 gram fast tofu
• 0,5 dl röd tångkaviar
• 4 msk majonnäs
• 3 msk yoghurt
• 1 msk finhackad dill
• Citronjuice
• Salt, efter behag
• Vitpeppar, efter behag
• 4 brödskivor
• 4 dillkvistar att dekorera med

Gör såhär

1. Smula ned tofun i en skål.
2. Rör ned 1 matsked av tångkaviaren i tofuskålen.
3. Rör ned majonnäs, yoghurt, finhackad dill och citronjuice med tofun och kaviaren.
4. Smaka på röran och tillsätt salt och peppar efter behag.
5. Rosta brödskivorna.
6. Fördela röran över brödskivorna. Toppa med resten av tångkaviaren och dekorera med dillkvistarna.

Tips! Om man vill att det ska se lite lyxigare ut kan man skära bort kanterna på rostbrödet och skära varje skiva på diagonalen istället för att servera hela brödskivor. Då får man åtta små kanapéer istället för fyra smörgåsar.

Tångkaviar

Tångkaviar är inte riktig kaviar (fiskägg) men ser ut som små fiskäggskorn och har en liknande smak, därför kallas den tångkaviar. Ibland säljs den under namnet algrom eller vegankaviar.

Tångkaviar kan göras på flera olika sorters tång, men den tångkaviar vi oftast hittar i svenska butiker brukar vara gjord på brun havstång. Havstången skördas, tvättas och rensas, och sedan löses den upp och man tillsätter kryddor och färg. Av smeten formas små kulor som påminner om störrom.

I välsorterade butiker kan man hitta både svart tångkaviar och orange tångkaviar.

Laminaria hyperborea

Ett exempel på en brun havstång som används för att göra tångkaviar är Laminaria hyperborea, en art som här i Skandinavien även är känd under det norska namnet stortare. Den växer i norra Atlanten, ner till Kanarieöarna, och är mycket vanlig längs den norska kusten. Arten förekommer även i Östersjön.

Stortaren sitter fast på stenar och förekommer ned till 30 meters djup i klart vatten där den kan få tillräckligt med sol. Om vattnet inte är klart brukar stortaren bara klara sig ned till 10 meters djup.

Stortaren kan bli över 3,5 meter lång och det finns områden i havet där den bildar stora sjögrässkogar under vattnet. På äldre exemplar kan man ofta se rödalger växa. Stortaren är mycket viktig för sjögurkor och sjöborrar.

Eftersom stortaren kan absorbera och hålla stora mängder vatten har den använts för att bandagera visa typer av sår.