/ Livsmedelsverkets artikel:

I dag står livsmedelsproduktionen för närmare en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Som konsument har man stora möjligheter att minska utsläppen, och även andra former av miljöbelastning, genom sina val av livsmedel. Den slutsatsen drar Livsmedelsverket efter den externa miljöanalys som gjorts av olika livsmedel. Nu önskas synpunkter på slutsatserna, som sedan ska ligga till grund för arbetet med att ta fram miljöanpassade kostråd.

Som ett led i Livsmedelsverkets miljömålsarbete tar verket fram miljöanpassade kostråd, ett arbete som sker i nära samråd med Naturvårdsverket. Experter från Sveriges Lantbruksuniversitet har tagit fram ett underlag som belyser hur olika typer av livsmedel belastar miljön beroende på hur och var de odlas eller produceras.

Det vetenskapliga underlaget har värderats och diskuterats med externa sakkunniga, myndigheter, livsmedelsbranschen samt konsument- och miljöorganisationer. Utifrån underlaget har Livsmedelsverket dragit ett antal preliminära slutsatser.
- Underlaget visar tydligt att vissa livsmedel, till exempel nötkött, belastar miljön mycket, medan andra, exempelvis bönor, ger betydligt mindre påverkan. En enkel sak som att äta lite mindre kött och i stället mer baljväxter skulle alltså kunna ge stora miljövinster. Nötkött genererar hundra gånger så mycket växthusgaser som motsvarande mängd bönor, säger Monika Pearson, nutritionist och projektledare på Livsmedelsverket.

Förutom kött och baljväxter har frukt och grönsaker, potatis, ris och spannmål, mejerivaror, matfetter och flaskvatten analyserats. För att kunna göra en miljöanpassning har flera aspekter vägts in, till exempel klimatpåverkan, biologisk mångfald, påverkan på odlingslandskapet, övergödning och användning av växtskydd.
Livsmedelsverket önskar nu synpunkter från berörda myndigheter, vetenskapliga institutioner och enskilda intressenter på Livsmedelsverkets slutsatser, baserade på det externa underlaget.
Livsmedelsverkets slutsatser är inte färdiga råd, utan utgör en bas för det fortsatta arbetet med att ta fram miljöanpassade kostråd, vilket beräknas ligga klart vid årsskiftet 2008/2009.

Källa. Livsmedelsverket

Hejda klimatförändringarna! Än är det inte för sent. Men det är bråttom. Effekterna av klimatförändringarna ser vi redan idag. På kort tid måste vi vända trenden med de ökande utsläppen av växthusgaser och minska dem radikalt om vi ska lyckas undvika farliga klimatförändringar. Det kräver snabb aktion på alla nivåer – en global mobilisering som alla måste vara en del av.

Att undvika farliga klimatförändringar är absolut nödvändigt om det inte ska få allvarliga, långtgående konsekvenser. Om vi inte hejdar växthuseffekten väntar svåra naturkatastrofer, epidemier, svält, krig om naturresurser och slutet för många växter, djur och ekosystem.

Klimatförändringarna är planetens allvarligaste och mest omfattade miljöproblem. Det är ett problem som påverkar allt, inklusive världsekonomin. Därför måste det lösas tillsammans på alla nivåer - globalt, nationellt, regionalt och på individnivå i de enskilda hushållen. Alla kan hjälpa till. Det viktiga är att vi agerar kraftfullt nu!

Jättebra, men varför nämner Greenpeace inte med ett enda ord den stora djurhållningen och höga köttkonsumtionens bidrag till klimathotet? Organisationen gör ett stort och viktigt jobb på många plan, men varför är just detta så känsligt? Vill dom inte provocera sina medlemmar och sponsorer som stöttar ekonomiskt, utan istället stoppa huvudet i sanden och hoppas på att inte bli ifrågasatta?

Nu är denna kopplingen med den höga köttkonsumtionen kontra klimathotet vetenskapligt framlagd och Greenpeace om några borde ta initiativ på detta område. Att dessutom deras unga engagerade volontärer inte är medvetna om detta är inte desto mindre förbryllande. Att rekommendera människor att äta mindre kött är politiskt obekvämt, se bara på Mona Sahlins utspel i Uppdrag Granskning’s “Miljöboven på din tallrik”, men att se en sådan i andra fall djärv organisation som Greenpeace visa upp en sådan flathet, är både obehagligt och genant.

Näe, jag får banne mig skicka ett brev till!

- Tempe är tänkt för vegetarianer, men också för människor som vill äta mindre kött av till exempel miljöskäl, säger Charlotte Eklund-Jonsson. Vi tänkte också på miljön när vi valde att utgå från korn och havre, som passar bra att odla i Sverige och därmed inte kräver några långa transporter.

Man tillverkar tempe genom fermentering med hjälp av mikrosvampen Rhizopus oligosporus. Tempe-fermentering har sitt ursprung i Indonesien, men där används i stället sojabönor som råvara. Charlotte Eklund-Jonsson har samarbetat med Svalöf Weibull, som har hjälpt henne att välja korn- och havresorter med ett högt innehåll av lösliga kostfibrer, mineraler och vitaminer.

Charlotte har också samarbetat med Lantmännen Foods, som förhoppningsvis kommer att lansera spannmålstempe i sitt Go Green-sortiment som riktar sig till vegetarianer. Det skulle i så fall bli en köttersättning som liknar produkten Quorn, och som består av både svamp och spannmål. Under avhandlingen har hon tagit fram metoder för att bevara spannmålets höga fiberinnehåll, och samtidigt öka dess halt av lättillgängligt järn. Dessa saker står normalt i motsats till varandra.

Charlotte Eklund-Jonsson har visat att järnupptaget fördubblades efter en måltid med korntempe jämfört med ofermenterat korn, i en studie på friska människor. I ytterligare studier gav både havre- och korntempe dessutom låga blodsockersvar och insulinsvar hos försökspersonerna, vilket är karaktäristiskt för fullkornsprodukter. Halterna av folat ökade 2,5 gånger under tempe-fermentering av korn.

Hon har också undersökt motsvarande måltider i en datorstyrd mag/tarm-modell, och gjort ljusmikroskopi-studier av prover som togs ut från den simulerade matsmältningen. Dessa undersökningar bekräftade resultaten från studierna på människa. / Källa - Text hämtad från Chalmers

Det är inspirerande att se hur man kan förädla svenska naturresurser och då samtidigt med en så minimal klimatpåverkan som möjligt. Vi tror att vi bara sett början på detta, då det som med livsmedlet Quorn finns en potentiell marknad för vegetariska förädlade produkter. Nu återstår det bara att provsmaka tempe när det väl kommer ut i handeln. Vi lovar att återkomma med både smakomdöme och några receptförslag.

1. Varför blev du vegetarian?
- Under hösten 1979 började jag besöka Govindas vegetariska servering i Stockholm. Jag uppskattade den goda och vällagade maten. På restaurangen införskaffade jag ett litet häfte med vegetariska recept. Där fanns även olika fakta kring fördelarna med att äta vegetarisk mat. Jag bev snart övertygad och inspirerad till att övergå helt till vegetarisk kosthållning.
2. Vad är det bästa med att vara vegetarian?
- Man har lättare att utveckla medkänsla och barmhärtiget mot andra levande varelser. Dessutom undviker man att dra på sig en mängd dålig karma och man utvecklar god hälsa.
3. Vad är det svåraste med att vara vegetarian?
- Jag har aldrig upplevt det som svårt. Det finns bara fördelar.
4. Påverkar din vegetarism ditt allmänna seende och dina beslut i livet?
- Ja, helt klart
5. Vilken är din favoritmaträtt?
- Samosa (Vegetarisk pirog)
6. Har du lyckats inspirera någon att bli vegetarian?
- Ja, flera stycken.
7. Upplever du en attitydförändring hos allmänheten kring vegetarism?
- Det är mer allmänt accepterat nu än på slutet av 1970-talet.
8. Tror du att vegetarismen kommer breda ut sig i framtiden, och i så fall varför?
- Jag tror att den kommer att breda ut sig mer och mer på grund av all information om de stora fördelarna kring att vara vegetarian. Kunskapen om att man kan producera betydligt mer mat per areal då man producerar vegetarisk föda i jämförelse med när man föder upp djur till slakt, är ett tungt vägande skäl, som allt fler människor tar i beaktande när man tänker på hur tusentals människor dör av svält varje dag på jorden. Idag presenteras det också mycket fakta om att köttindustrin är en av de stora miljöbovarna. Fler och fler människor vill göra något för att motverka klimathotet och förstår att vegetarisk kosthållning gör en stor skillnad.

9. Kan en vegetarian bli Svensk statsminister?
- Statsministern liksom alla andra ministrar och övriga ledare i samhället borde föregå med gott exempel genom att bli vegetarianer.
10. Är det sant det som sägs, att vegetarianer smakar bäst?
- Ja, absolut!

Natashja är konstnär och 31 år, och kommer ursprungligen från Hälsingland men bor i Stockholm med sin man Oskar och deras 2 katter Gunnar och Bengt. De ska snart bli storebröder då hon även är gravid i 8:e månaden.

Hon jobbar som barnskötare, målar en massa, propagerar och orerar om djurrätt, vegetarianism, feminism, naturlighet och allt annat som hon brinner för. Vi på VeggieMind vill samtidigt hälsa Natashja välkommen då vi lyckats övertyga henne om att skriva återkommande artiklar här hos oss i framtiden.

1. Varför blev du vegetarian?
- Jag hade funderat på det länge. I flera år t. o.m. Jag kände att det var fel. Köttbitarna i affären var levande varelser en gång med ansikten och ögon och det äcklade mig och gjorde mig ledsen och fick mig att skämmas över mig själv gång på gång. Det sista jag åt var faktiskt oxfilé. Jag åt halva sen mådde jag illa. Efteråt minns jag att jag sa “det här var sista gången jag åt ett djur”. Och sen dess har jag varit vegetarian.
2. Vad är det bästa med att vara vegetarian?
- Samvetet. Att veta att jag inte bidrar till industrin och lidandet. Att veta att jag varje dag gör mitt bästa för att ta MITT ansvar. Sen har jag, sen jag slutade med kött fått tillgång till en helt ny värld av fantastiska smaker och maträtter som jag aldrig provat eller tänkt på innan. Jag har blivit mycket bättre på att laga mat.
3. Vad är det svåraste med att vara vegetarian?
- Jag är grek. Vi älskar kött. Det var en stor uppoffring, även om det fortfarande var ett enkelt tveklöst beslut. Det kan vara svårt också när man ständigt får försvara sig mot okunskap och ignorans.
4. Påverkar din vegetarism ditt allmänna seende och dina beslut i livet?
- I början gjorde det inte det så mycket, men i och med att man tog ett beslut så ökade även medvetandet. Nu kan jag nästan säga att min vegetarianism är en stor del av min personlighet. Det är ett politiskt ställningstagande och ja, det påverkar en stor del av mitt liv, mina beslut och mig som person.
5. Vilken är din favoritmaträtt?
- Eritreansk mat. Mustiga superstarka grytor serverade på surdegspannkakor.
6. Har du lyckats inspirera någon att bli vegetarian?
- Jajamensan! Min make. Tog väl två tre år. I slutet så körde jag stenhård propaganda. Lämnade bilder på söta griskultingar och kalvar framme osv. Haha! Men han var inte svår. Precis som jag kände han att det var fel. Behövde dock en liten knuff i rätt riktning.
7. Upplever du en attitydförändring hos allmänheten kring vegetarism?
- tja… Lite kanske. Det är ju lite “inne” just nu med vegetarisk och ekologisk kost och det är ju både bra och dåligt. Bra för att det inspirerar fler att ta steget, men samtidigt så vet man hur det är med trender.
8. Tror du att vegetarismen kommer breda ut sig i framtiden, och i så fall varför?
- Det är det enda logiska steget i vår evolution. Ser man till historien så ser man att människan flera gånger ställts inför liknande etiska ställningstaganden och alltid valt den empatiska vägen. Det är bara en tidsfråga innan utnyttjandet av djur tar slut. “The time will come when men such as I will look upon the murder of animals as they now look on the murder of men.” - Leonardo Da Vinci
9. Kan en vegetarian bli Svensk statsminister?
- Varför inte?
10. Är det sant det som sägs, att vegetarianer smakar bäst?
- Min man säger det iallafall…

Sara Hugosson är 26 år och bor sen två år tillbaka i Stockholm tillsammans med två vänner i en härlig lägenhet på St Eriksplan. För närvarande jobbar Sara på Rättvisemärkt, men slutar snart och lämnar då över sin kontorsstol till en praktikant. Hon studerar samtidigt på Teologiska Högskolan i Bromma där hon läser fristående kurser i mänskliga rättigheter.

1. Varför blev du vegetarian?
- Jag har två nära vänner som är vegetarianer, och det var av ren nyfikenhet som jag valde att följa deras fotspår. I samma veva åkte jag ut med en folkhögskola på en tremånaders resa till Tanzania, och valde då att ta steget fullt ut som vegetarian. När jag kom hem igen så tilltalade inte korvar, kebab och hamburgare mig ett dugg. Inte ens köttfärspajen som tidigare va min favorit. Jag tillhörde nu den nöjda skaran vegetarianer.
2. Vad är det bästa med att vara vegetarian?
- Det goda samvetet. Särskilt nu när köttets påverkan på miljön blivit extra tydligt så är jag glad över att inte vara en del av den industrin.
3. Vad är det svåraste med att vara vegetarian?
- Jag upplever det inte alls svårt att vara vegetarian. Det enda som kan vara lite klurigt är när någon lagat mat till mig i ovetskap om att jag är vegtarian. Det är tråkigt att behöva tacka nej och se besvikna miner.
4. Påverkar din vegetarism ditt allmänna seende och dina beslut i livet?
- Det tycker jag inte att det gör. Jag tänker inte så mycket på det, det är bara en naturlig del av mig. Andra beslut och engagemang tas vid sidan av mitt beslut att inte äta kött.
5. Vilken är din favoritmaträtt?
- Oj, vad svårt att välja! Men en starkt kryddad indisk linsgryta med naanbröd till ligger nog i topp! Det är fina fisken! (Ett icke så passande uttryck i den här intervjun).
6. Har du lyckats inspirera någon att bli vegetarian?
- Jag har lyckats inspirera vänner att äta mindre kött. Alltid något!
7. Upplever du en attitydförändring hos allmänheten kring vegetarism?
- Absolut. Jag har varit vegetarian i sju år nu och får inte lika många skeptiska blickar längre. Det är också betydligt lättare att hitta goda alternativ på caféer och restauranger.
8. Tror du att vegetarismen kommer breda ut sig i framtiden, och i så fall varför?
- Det tror och hoppas jag! Mycket med tanke på miljön och köttindustrins påverkan på den. I vilket fall, även om människor inte kommer att helt utesluta kött, så tror jag att efterfrågan på vilt och ekologiskt kött kommer att öka.
9. Kan en vegetarian bli Svensk statsminister?
- Oh ja! Såklart. Det skulle hon/han bara må bra av.
10. Är det sant det som sägs, att vegetarianer smakar bäst?
- Stämmer helt och fullt, vi är riktiga mumsbitar!

Simon Warnerbring, en 21-årig nordvästskåning som sen ett år tillbaka bor och jobbar med sin flickvän Emma, i Sandefjord i Norge. Han kör truck på ett distributionsföretag , när han inte kopplar av med att spela gitarr och sjunga. Nu i sommar kommer han tillsammans med Emma driva en uteservering ihop med 2 väninnor. Men innan dess ska det öluffas i Thailand i 6 veckor.

1. Varför blev du vegetarian?
- Jag växte upp med föräldrar som var vegetarianer.
Och jag uppskattar verkligen idag att dem valde det för mig.
2. Vad är det bästa med att vara vegetarian?
- Man upptäcker mycket mer mat. Man mår bra i magen och känner sig allmänt fräsch.
3. Vad är det svåraste med att vara vegetarian?
- Att gå på restaurang.
Oftast om det inte finns något på menyn så går det att ordna, men det är inte alltid det går smidigt till.
4. Påverkar din vegetarism ditt allmänna seende och dina beslut i livet?
- Eftersom jag har varit det hela mitt liv så är det naturligt. Det handlar oftast om småsaker, praktiska saker som vart man ska gå ut och äta och att påminna folk som man är bjuden på middag hos.
5. Vilken är din favoritmaträtt?
- Den som jag lagar mest är morotsröra med pasta. Annars är pajer och krämiga soppor väldigt gott.
6. Har du lyckats inspirera någon att bli vegetarian?
- Min flickvän börjar mer och mer inse att det finns mycket gott i vegetarisk mat. När vi går ut och äter så blir hon alltid nyfiken på de vegetariska rätterna.
7. Upplever du en attitydförändring hos allmänheten kring vegetarism?
- Jag tycker fortfarande att folk gärna skämtar och förminskar som dom alltid gjort, typ “Oh skulle det inte varit gott med en saftig köttbit?” eller “Du Simon, det är kött i ölen!” Men jag har accepterat att vissa känner sig lite hotade då jag står för nåt dem inte gör. Nya människor jag träffar reagerar självklart och blir nyfikna medan vissa antar att jag ska gå till attack pga att dem äter kött.
8. Tror du att vegetarismen kommer breda ut sig i framtiden, och i så fall varför?
- Ja, och jag hoppas det. Människor kommer alltid vilja känna sig sundare och se sundare ut. Det kommer finnas fler välsmakande vegetariska matprodukter, som kommer upptäckas och tyckas om av köttätare.
9. Kan en vegetarian bli Svensk statsminister?
- Varför inte? Men det kan säkert bli lite kalabalik om han/hon vill inskränka på köttätandet här i landet.
10. Är det sant det som sägs, att vegetarianer smakar bäst?
- Hellre en larv i magen än en ruttnande köttbit.

10 FRÅGOR TILL SIMON - SARA - NATASHJA

Du får gärna själv svara på frågorna i en kommentar, om du håller dig till ämnet och inte kommenterar de intervjuades svar.

Klockan här ovan kommer från Ripple Products och är sådär behändig, då den kan sitta intill en på duschväggen. Men det går bra även med en äggklocka eller timer som man startar och stoppar före och efter dusch. Det gör skillnad för miljön och kanske kan det bidra till lite övrig privat effektivisering?

Zoegas presenterar följande siffror kring kaffedrickande: Om dagen dricks det 7 miljoner koppar kaffe i Sverige. Av dem är 7 %, eller 500 000 st Rättvisemärkt-certifierade. 1- 1,5 procent av deras kaffeförsäljning utgörs av Rättvisemärkt kaffe.

Zoegas har gjort en undersökning tillsammans med undersökningsföretaget GFK kring kaffevanor på arbetsplatser. I undersökningen fick de svaret att 61% skulle välja Rättvisemärkt om det fanns att tillgå på arbetsplatsens fikarum. En chef som uttalar sig kring undersökningen menar att han skulle kunna tänka sig att servera Rättvisemärkt kaffe, om det bara är gott. På min förra arbetsplats köpte jag in två paket av ett ekologiskt, Fairtrade-certifierat kaffe och ställde in i personalrummet. Nästa morgon hade några kollegor köpt två helt nya paket omärkt kaffe och jag undrade varför: “För att det är löjligt med ekologiskt och sånt trams. Smakar säkert skit.” Min förra arbetsplats blev troligen inte tillfrågade i undersökningen, trots att de är grannar med Zoegas. Och det är bara väl, för de hade troligen sänkt det inspirerande resultatet rejält.

När man hör den efterfrågan och inställning som finns hos de 500 tillfrågade för enkäten, så hoppas man att denna medvetenhet brukas även på det privata planet. Det är en sak att chefen ska ansvara för vilket kaffe som ska drickas på arbetsplatsen och en annan när man själv ska få in en ny kaffesort i sin vardag. Kaffe kan ha en stor helighetsfaktor för många. I butikerna har försäljningen av certifierat kaffe ökat markant, men har ändå en hel del att leva upp till, om man jämför med de tresiffriga antal ton kaffe som säljs i storbutiker. Och då är väl Rättvisemärkt kaffe på sin plats i butikens personalrum såklart?

Den svenska gamla tanten såg väldigt nöjd ut när hon satte sig ner och läppjade i sig sitt “kaffe”.
Det började gå upp för henne att detta inte var någon vanlig restaurang och hon såg nyfiket runt i rummet på all den indiska inredningen och de Krishna-inspirerade tavlorna. Hon frågade om hon fick lov att titta runt lite i byggnaden, och det fick hon naturligtvis och försvann bort mot tempelrummet, där hon nyfiket stack in huvudet och gick in.

Sen gick det en bra stund och jag började precis undra var hon hade tagit vägen, när hon kom gående ivrigt samtalande med en kvinnlig hängiven om hur det var att leva i en sådan här miljö. Plötsligt sa hon högt, glatt och självklart:

- Åååh vad jag trivs här, det känns precis som om jag hittat hem!

Både den hängivna kvinnan och jag skrattade lite förtjust över denna oväntade kommentar.

- Du kan stanna en stund till och vara med på ett föredrag och en liten tempelcermoni om du vill, sa den hängivna kvinnan.

- Åååh får jag det? Ja det vill jag gärna, svarade tanten snabbt.

Jag tyckte det hela var så underbart, men jag var tvungen att gå hem då så jag fick aldrig följa hennes vidare upplevelse i templet.

Däremot så kom jag på besök dagen därpå, och vem står där stolt lysande i restaurangen iklädd en indisk vacker sari? Jo, vår lilla svenska tant som minsann hade tagit steget fullt ut och ringt sin gamla man och sagt att hon skulle sova över på Govindas över natten. Jag log mot henne och hon berättade att detta var hennes viktigaste dag i hennes liv, för hon hade verkligen hittat hem. Det kändes helt naturligt och självklart.

Vad man kan lära sig av detta är att aldrig ta människor för givet och döma folk för deras synbara tillhörighet, samt att detta inte var en tillfällighet. Hon hade helt enkelt mött upp sig själv där hennes medvetande befunnit sig i sitt tidigare liv, vid dödsögonblicket. Därav denna självklara känsla av tillhörighet, trots att den definitivt inte ens varit närvarande tidigare i hennes nuvarande liv. Det var ingen slump att hon missade bussen och blev sugen på en kopp kaffe.

Ja självklart tror jag alltså både på karma och reinkarnation och är varken direkt flummig eller blint troende, men jag har förmågan att kunna förnimma vad som i mystiken är sanning. Hare Krishna!

Dessutom så håller inte “I love ECO” en konsekvent linje med vilka kvalitets- och miljömärkningar dessa produkter har. I vissa fall är de inte ens KRAV-märkta. För mig känns det helt okej när en stor livsmedelskedja tar fram en produktlinje och på det sättet kan hålla ner priserna. Om jag däremot ser att det inte finns några andra konkurrerande produkter, om så än dyrare, så känns det mer som om man är förpassad till att välja det som ger mest lönsamhet åt företaget.

Jag är ganska säker på att ICA förstår att kunder som är “ekomedvetna” inte väljer bort en vara för det höga prisets skull. Men om detta är en medveten spekulation från ICA’s sida, så förtar det känslan från företagets vackra miljöengagemang en hel del. Att dom helt enkelt inte bjuder till tillräckligt, utan ser det som ett bra affärsmässigt läge bara.

Jag får allt hålla ett konsumentgranskande öga på er, because I love Eco too…
men inte till vilket pris som helst!

Sveriges regering och Energimyndigheten presenterade tidigare i veckan
en storsatsning ihop med Svensk bil- och kraftindustri för att utveckla
miljövänliga hybridfordon, som kan laddas med el direkt ur vägguttaget!

Hur mycket kommer regeringen och energimyndigheten sammanlagt satsa?

1. 400 miljoner
2. 260 miljoner
3. 620 miljoner

Nerikes Allehanda skriver:

Anders Hagsten har funderat ett tag på sin idé. Han har samrått med Patrice Graner, kostchef i skolområde nordväst, som ställer upp bakom tanken.
- Som vanlig människa och lokal politiker kan det kännas som att man inte kan göra något åt klimatproblemen. Att besluten måste fattas högre upp, i riksdag och i Kyotoprotokoll. Men någonstans ska man börja, därför vill jag börja i vårt skolområde, säger Anders Hagsten.
Målet är att få med hela Örebro kommun på ett liknande beslut.
Han anser att det är en moralisk fråga, att det handlar om barnens framtid.
- Vi har ett särskilt ansvar när det gäller barnen, de ska inte behöva få en miljöskuld i sin framtid. Barnen kan inte själva ta på sitt ansvar att ta bort kött i skolmatsalen, då är det vårt ansvar.
- Annars kan de komma om 15 år och fråga Patrice och mig: Varför gjorde ni inget när ni kunde? säger Anders Hagsten.

Han vet att det kommer att bli reaktioner, att både elever och föräldrar kan komma att ifrågasätta idén.
- Jag tar det. Maten i skolan ska inte belasta miljön. Det här är samhällsekononomi som lönar sig på sikt. Och om vi ska följa FN:s klimatpanel ska vi fråga oss hur vi bäst använder marken som vi odlar.
- Men egentligen är det inte en dramatisk förändring att ta bort köttet en dag i veckan. Skolmaten har förändrats mycket de gångna åren, med fräscha sallader, varierad mat och ofta ett vegetariskt alternativ, säger Anders Hagsten.

/ Källa www.na.se