Blir barn frivilligt köttätare?
20 december, 2008
Vilket barn hade frivilligt ätit djur om ingen vuxen lärt dom det? Det är klart att det finns få undantag från regeln, men det krävs normalt tillvänjning och en förebild hos föräldrar för att detta ska kunna accepteras och utvecklas. Alla föräldrar som är vegetarianer får någon gång höra att man inte låter barnet själv bestämma vad dom vill äta, att man indoktrinerar dom osv. Sanningen är nog närmare precis tvärtom, väldigt få barn skulle över huvud taget kommit på tanken att äta kroppsdelar från ett dött djur, än mindre om dom fick se djuret dödas.
Små barn äter exempelvis frukter, morötter, gurka, majs, ärter och bröd helt intuitivt för att det ser behagligt och lockande ut, och att det doftar och smakar naturligt gott. Många föräldrar låter sig tyvärr skrämmas av att det inte går att leva näringsriktigt som vegetarian och då särskilt inte som barn. Men det är ingen utmaning alls. Att ge barnet sojakorv är exempelvis gynnsamt ur ALLA hänseende jämfört med en varm korv gjord på gris, och det är precis lika lätt att få i sig samma mängd näring. Dessutom är det ofta billigare och mer ren mat i vegetarisk kost. En annan aspekt som sällan tas upp är att barn lär sig genom vegetarism tidigt att ta ansvar för sin mat och att få i sig rätt sorts mat, som ska vara bra, nyttig och smakrik.
Köttätande småbarnsföräldrar, väljer ofta att initialt undvika att berätta sanningen om att kött faktiskt är döda djur, då rädslan finns kring att barnen ska må dåligt känslomässigt av det. Detta är på ett sätt väldigt talande för att köttätande kräver en inlärning för att få in barnet i de sociala normerna. Lyckligtvis finns det undantag med uppriktiga föräldrar som lyssnar och respekterar att sina små barn inte vill äta djur. Till er service finns det bland annat bra sidor på nätet som kan inspirera er och göra livet lite mindre komplicerat.
Vego Familjen - en blogg om vegetarisk matlagning för hela familjen.
vegofamilj.net – mötesplats för föräldrar som är vegetarianer. Där finns t.o.m ett forum där man kan ställa frågor och diskutera med familjen.
Sen finns det böcker i ämnet också:
Grön barnmat av Elisabeth Kylberg och Åsa Strindlund, Förlagshuset Gothia
Vegetarisk barnmat – laktovegetariska måltidsförslag till barn under 2 år av Elsa Laurell, 1995, Hälsa-böcker, Lidingö. Kan köpas från Svenska vegetariska föreningen, Veganföreningen eller Djurens Rätt.







maj 14th, 2009 at 5:04
Skulle barnets opåverkade sinne få välja skulle det antagligen först och främst välja tutte uteslutande tills det var åtminstone 1 år gammalt. Visserligen kan det gå bra, men de flesta barn behöver mat utöver det för att inte förlora mycket i vikt (eftersom bröstmjölken inte räcker när barnet är större). Alla primater lär sina barn äta, föräldrarna visar och barnen härmar.
Smakmässigt skulle barn, om de fick välja fritt, säkert äta frukt framför kött, men de skulle hellre äta godis framför frukt (om jag säger så) så resonemanget faller lite. Det jag menar är att vi SKA lära våra barn att äta det som går och det lönar sig inte att grubbla över vad barnen skulle göra om de var helt opåverkade eftersom det inte skulle gå, det ligger liksom inte i vår natur att gå genom livet opåverkade – vi är levande kopiatorer – och att vara barn är att lära och ta efter.
I stället tycker jag det är viktigt att grubbla över VAD man lär sina barn att ta efter. Är man onödigt dömande, äter man ohälsosamt, har man en massa fördomar som man kanske vet är fel osv. Att vi lär barnen vad de ska äta är oundvikligt, liksom det är oundvikligt att vi lära dem att de ska ha kläder på sig eller att de ska bajsa i pottan/bjöjan/toan och inte på golvet etc. Sedan vilken kost man lär dem att äta är naturligtvis en annan sak och där får man som förälder välja själv och fritt. Är man vegetarian så ska man så klart inte ge sina barn kött och är man ominvor så ska man naturligtvis visa barnen att det går att äta kött om de vill ha det. Däremot tror jag inte på tvång (jag ville själva bli vegetarian när jag var ung och var det också sedan i 6 år), vill barn inte äta kött så ska de inte behöva, det går att hitta nyttiga alternativ om man är lite driven.
maj 14th, 2009 at 12:52
Alfons, är du medveten om hur många Indier som aldrig skulle döda en ko för att få mat, hur hungriga dom än var? Det finns faktiskt människor som sätter sin filosofi och andliga tro före sin egna kropps behov, tro det eller ej. Däremot så är det en skillnad att äta kött från ett självdött djur, då finns det inga som helst moraliska eller etiska betänkligheter, om man nu står ut med smaken av dött kött. På samma sätt skulle man kunna äta kött från en död människa, men då kommer det in andra värderingar och känslor förstås.
Sen, väldigt få barn FÅR välja själva, det är sällsynt då föräldrar tror sig veta vad som är bäst, så är det bara.
maj 14th, 2009 at 12:46
*garv* Jo visst tar barn efter föräldrar när det kommer till dåliga matvanor, det har jag många nära exempel på, och viceversa också lyckligtvis. Min hypotetiska tanke var närmast om barnet nu verkligen FÅR välja utan att bli påverkade, väljer dom då en rå köttbit framför en frukt t ex? Vad säger barnets grundläggande opåverkade sinne då?
maj 13th, 2009 at 11:41
Att äta eller inte är…
Artikeln börjar med: Vilket barn hade frivilligt ätit djur om ingen vuxen lärt dom det?
Jag tycker att artikeln skulle ha börjat med: Om ingen vuxen skulle ha lärt dom att äta så skulle de ha dött!
Man äter det man behöver för att överleva vegitarian eller inte, finns det bara kött så äter man det och finns det bara grönsaker så äter man det!
Men andra ord att vara vegiterian eller inte är helt enkelt ett I-lands problem!
När människan formades så fanns det bara en sak som gällde, få i sig föda oavsett vad!
Är du Vegiterian så är det helt enkelt ditt val och tvärtom! Vi äter vad vi behöver för att överleva, har vi råd att välja så har vi men har vi inte det så gör vi det vi måste.
Alla som nu kommer och säger att näää det skulle inte jag göra… då ljuger ni. vem som helst skulle äta vad som helst om nöden så kräver så i mina ögon så är det en smaksak!
Frida skrev: Bra artikel! Valde själv att bli vegetarian som 11 åring och har alltid haft full uppbackning från mina föräldrar.
Bra utav dina föräldrar tycker jag och jag tycker även att du skall ge dina barn en chans att även de få välja själva om vad de vill äta!
maj 12th, 2009 at 8:58
Jag kan hålla med om delar av det här. Själv hade jag stora problem med att lära mig äta kött och fisk, jag tyckte helt enkelt inte om det mesta av det.
Däremot måste jag inflika att som ett socialt flockdjur är det naturligt att vi lär oss allt vi kan av äldre och mer erfarna individer (forskare har tillochmed kommit fram till att en av de saker som skiljer oss från övriga människoapor är vår egenskap att kopiera andras beteende, alltså inte bara efterlikna utan kopiera rakt av). Detta är en av förklaringarna till att kulturella traditioner spridit sig så framgångsrikt och att vår tekniska framgång blivit så stor (till skillnad från andra primater där kulturella traditioner och ”uppfinningar” i princip alltid stannar i den egna flocken).
Därför anser jag att då det inte är nödvändigt att äta kött för att överleva, så är det inte speciellt konstigt att barn ”lär sig” äta kött efter vuxen handledning (precis som det är med många av grönsakerna *ehm*).
april 12th, 2009 at 7:37
Jag vill citera näringsfysiologen Fredrik Paulun ”Det största beviset för att vi är gjorda för att äta grönsaker är att vi dör i förtid om vi inte äter dem”
april 10th, 2009 at 9:37
Spännande med ett forum. Vi kan fortsätta prata när det kommer igång. Ha det gott så länge!
april 10th, 2009 at 1:25
Personligen anser jag rent krasst sett, att det är ociviliserat att välja att äta kött utifrån de förutsättningar som ges i vårt rika, mångfacetterade samhälle.
Med andra ord; det valet imponerar inte på mig.