Ellas kitchen – ekologiskt barnmums!

Som mamma måste jag bara slå ett slag för Ellas Kitchen som har matprodukter för barn. Jag förespråkar amning så länge som möjligt, men som alternativ för er som inte ammar av olika skäl och behöver smakportioner och därefter mat till alla småbarn, så är alternativ till den halvt otäcka barnmaten på marknaden jätteviktig. Fokus för Ellas Kitchen är grönsaker och frukt i så naturlig form som möjligt. De helvegetariska produkterna är ekologiska och en del innehåller superfrukter.

Det enda jag är lite skeptisk mot är förpackningarna som i nuläget verkar vara nödvändiga för att förvara maten säkert och naturligt och hållbart utan att behöva ta till konserveringsmedel och tillsatser.

Hemsidan är gullig och familjär och där kan du läsa mer.

Främst rekommenderar såklart jag att man med egna, bra råvaror (ekologiska – vegetariska) lär sig det enkla knepet att laga till näringsrik och god mat åt sina små, en av de mindre utmaningarna med föräldraskapet.

10 frågor till 10 vegetarianer – Johan

Det finns kanske närmare 400.000 vegetarianer i Sverige. Vi är nyfikna på att komma några av dem lite närmare och har ställt 10 personliga frågor till människor i olika positioner och miljöer i livet, som av olika skäl valt att följa en vegetarisk kosthållning. Read more

Vegetarisk trend i köttätarnas Mekka!

Agostina Senese är en vegetarian boende i Buenos Aires och hon beskriver förutsättningarna för vegetarism i Argentina så här: ”Det är som om du gör något riktigt fel om du inte äter kött här — det är som om du syndar”

Enligt nyhetsajten GlobalPost så har det på senare år växt fram en ny kost-medvetenhet i Argentina, landet som länge legat högst på köttkonsumtionens lista. Köttätandet har nästintill varit som en religion och vegetarianer har betraktats som suspekta varelser.

Men nu verkar det som om attityden har börjat förändras. Förklaringen kan delvis förklaras i den ekonomiska kris som landet hade 2001, då det plötsligt bl a blev väldigt dyrt för företag att förvara fruset kött.  Sedan har inflyttade utlänningar med sundare livsföring också varit med om att influera fler butiker och restauranger att satsa på vegetarisk kost.

”Plötsligt så börjar vegetarianismen göra sig hörd” säger Angelita Bianculli, ägare av La Esquina de Flores, stadens första vegetariska restaurang, som invigdes 1983. ”Jag utbildade folk i hur man använder soja 2001, när vi hade det dåligt ekonomiskt.” Numera blir det allt vanligare att man ser texten ”comida vegetariana” på skyltfönstren utanför butiker och restauranger.

Förutom La Esquina de Flores så frodas det nya restauranger i finare stadsdelar som Palermo, där många utlänningar vill bo och vegetariska rätter är på modet. Speciella stekta sojabullar har dessutom blivit ett naturligt inslag på menyerna på traditionella restauranger. Kanske har det att göra med den ekonomiska krisen då djurbönder började odla sojabönor, ”Det gröna guldet”, som nu också blivit en viktig exportvara. Inte minst till Kina, där efterfrågan ökar hela tiden.

Argentina har rent allmänt många bra förutsättningar för att kunna växa fram som ett sundhetens land, då det är världens näst största exportör av ekologiska grönsaker. Frågan är väl bara hur lång tid det tar att överge så inrotade köttsliga traditioner.

12-årig vegetarian prisad som "Djurens hjälte"

Laura Moll — en 12-årig vegetarian från New Delhi i Indien, är en förebild för både vuxna och barn. Den blivande veterinären Laura hjälper till som volontär vid Friendicoes Society för utrotande av djurplågeri, ett lokalt djurhem. Hon dokumenterar sina insatser med fotografier och berättelser för att hjälpa djur på sina egna hemsida. Hennes engagemang har nu uppmärksammats av djurrättsorganisationen PETA Indien som gett henne utmärkelsen ”Djurens Hjälte”.

Behovet av djurfoder sprider död i Amazonas!

I Aftonbladet går det att läsa ett inlägg från Ellie Cijvat om sojaodlingarna i Sydamerika och följden av dessa och hon drar parallellen till de svenska böndernas användande av sojabaserat djurfoder.

Hon skriver om hur sojaodlingarna ökar snabbt i Sydamerika. För att vi ska få dricka vår mjölk i Sverige, om än närproducerad och ekologisk, så ska korna först och främst ha tillgång till foder och vårt sojabaserade foder orsakar stor skada på miljö och för människor i Sydamerika.
Behovet av utrymme gör att ursprungsfolk och småbönder drivs från sina marker och en av följderna på de stora sojaodlingarna är att hälso- och miljöfarliga bekämpningsmedel förstör vattendrag. Det ökar även fallen av cancer och förgiftning hos plantagearbetarna.

Svenska bönder vill ha billigt foder
Sojan som importeras till Sverige används till 90 % i foder till våra kor, grisar och kycklingar. Det är en bra och billig källa till protein som i sig gör att djuren växer bra. Efter galna kosjukan har köttprotein förbjudits i djurfoder och därför ökar användandet av soja i Europa. Sojaplantagen ökar rekordsnabbt i Sydamerika pga. den globala efterfrågan.

I Brasilien odlar man soja på en areal som är lika stor som halva Sverige. Argentinas halva jordbruksmark består av sojaodlingar och i Paraguay är sojan 40 % av hela landets jordbruksexport.

Exportintäkter koncentrerade på ett fåtal
Ellie hänvisar till den brasilianska ursprungsfolksrörelsen CIMI som förra året berättade om de omständigheter som förekommer på grund av läget.

De jordlösa i länderna och ursprungsfolken kämpar för rätten till sin mark. Familjer och småbrukare får helt enkelt inte plats. Det lämnar tusentals människor utan möjligheten att odla för sin överlevnad och förbättra förutsättningarna för barn och kommande generationer. Och de naturresurser som finns kvar förstörs av odlingar och bekämpningsmedel.

Naturligtvis blir exportintäkterna till Sydamerika stora, men pengarna fördelas främst hos några få nyckelpersoner. Industrijordbrukets baksida är hur människor har trängst undan och inneburit våldsamma konflikter som följd.
Jordlösa i Brasilien och Paraguay har de senaste åren dödats och torterats på grund av sitt motstånd.

Monopol och gifter vid sojaodlingarna
Storföretagen och den europeiska köttproduktionen sätts före lokalbefolkningens egna behov. Företagsjättarna som står för majoriteten av sojaproduktionen är Monsanto, Cargill och Bunge. Monsanto i Paraguay har i princip monopol på utsäden och har dessutom skapat ett genmodifierat frö som är resistent mot bekämpningsmedlen som används. Samma bekämpningsmedel som företaget också har skapat och producerar.

Parakvat, endosulfan, metylparation och metamidofos är några av de i Sverige förbjudna medel som används och brasilianska forskare har konstaterat att cancerfallen ökat. Sojaodlare i Paraguay har de senaste åren anklagats för en rad dödsfall. Närboende vid odlingarna har liksom sojan blivit besprutade eller ätit av vatten och mat som har förgiftats av de medel som används vid besprutningarna.

Avskogning av regnskog en följd
Eftersom sojabönderna i Brasilien köper upp mark från boskapsuppfödare så flyttar de som följd upp till Amazonas, där man avverkning är nödvändig för att ge betesmark åt hjordarna. Sojaodlingarna och boskapsuppfödningen är enligt Swedwatchs rapport de viktigaste orsakerna till avskogningen av Amazonas.

I regnskogen finns en ovärderlig, biologisk mångfald och flera ursprungsfolk har den som levnadsmiljö. Regnskogen binder stora mängder kol och behövs för hela jordens fortlevnad. WRI menar att om man avverkar Amazonas så skulle det frigöra uppskattningsvis 50 gånger så mycket växthusgaser som hela USA släpper ut på ett år.

Svenska kött- och mjölkuppfödares behov av billigt foder bidrar till allt detta. Svenskt djurfoder i detta syfte går före lokalbefolkningarnas rättigheter och värdighet.

Ellie Cijvat som är ordförande i Miljöförbundets Jordens Vänner Francisco Contreras samt ordförande Latinamerikagrupperna vädjar till Lantmännen och Svenskt Foder att se över möjligheterna till alternativ till sojabaserat djurfoder.
”Som konsumenter kan vi agera: vi kan äta mindre kött. Kolonialtiden i Sydamerika tog slut för snart två sekler sedan. Låt inte den svenska kon vara ännu en europeisk kolonisatör som bidrar till exploatering och förödelse på den sydamerikanska kontinenten. ”

Ellies inlägg i debatten grundar sig i en rapport som MJV, Latinamerikagrupperna och Swedwatch har släppt. Den finns att läsa här. Ellie har gjort detbattinlägg i Aftonbladet och GöteborgsPosten och här kan du ladda ner pressmeddelandet för rapporten.
Du kan delta i en e-postauktion här och du kan även lyssna på SR:s inslag.